Jag flyttade från Stockholms-trakten (uppvuxen på Lidingö, bodde de sista åren i Sundbyberg/Hallonbergen).

Det finns nog massor som man får uppleva här som man inte upplever i Sverige, och tvärtom.

En av de små detaljerna som skiljer USA från Sverige är hur folk respekterar militären betydligt bättre, och att det är okay att vara patriotisk.

Det är mycket vanligt att man tackar en person när man får veta att han/hon tjänstgjort i det militära (eller fortfarande tjänstgör). Den vanligaste frasen är "Thank you for your service."
I Sverige tjänstgjorde jag i hemvärnet i 13 år, från det att jag var 15 år gammal. Det var aldrig någon som tackade mig för att jag offrade var 3:e helg och låg ute i tält, vindskydd eller snögrotta, marscherade halva natten, övade eldöverfall och första hjälpen, etc.
Så jag tycker det är en fin gest att ge ett erkännande till de som gjoprt en insats för landet.

Sedan har vi givetvis specifika amerikanska helgdagar som July 4 och Thanksgiving. Jag tror aldrig Sveriges nationaldag (6 juni) kommer att firas ens i närheten av hur July 4 firas här. När jag bodde i Boston körde de fyrverkerier som överträffade de bästa under Stoclkholms Vattenfestival med råge. Bil-larmen gick igång över hela centrala Boston när de största bomberna briserade...

En annan sak som jag inte tror man kan uppleva i Sverige är "artighet". Det är ett koncept som är vanligt i hela USA men extra utvecklat i de södra delarna. Vad det går ut på är att man ler mot folk, hälsar även på främlingar, ber om ursäkt om man springer in i folk, etc.

Till exempel om någon står i en butik och studerar en hylla med varor (ofta står man ju ett par steg bakåt, så man får en bättre överblick), och man måste gå mellan personen och hyllan, då säger man "Sorry" eller "Excuse me" i vänlig ton och går snabbt förbi så att man inte blockerar sikten onödigt länge.