Oftast är det den som stör sig på ”stöddighet” som har attitydproblemet. Överlag är amerikaner extremt artiga och ber om ursäkt för minsta lilla. Alla, även barn kan alla artighetsregler såsom att presentera folk som inte tidigare träffats, håller upp dörrar åt främlingar etc. Släpper före folk som missförstått kön men artigt frågar sig rätt. Men de står också på sig till skillnad från jante-svenskar. Kanske svarade bara den upplevt stöddige amerikanen på en svensks upplevt osociala beteende?