Skrev tidigare om hur jag upplever min nya hemstad Stockholm och dess innevånare. Göteborg, min hemstad, då?

Det finns hipsters även i Göteborg. De hänger på Magasinsgatans krogar och skulle för allt i världen inte vilja synas på Avenyn. (möjligtvis på Styrbord Barbord) Göteborgsdialekten är inte så distinkt och här kan du glömma ordvitsande. Du kan glömma vitsande över huvud taget. Hipstern kämpar nämligen hårt för att vara så o-göteborgsk som möjligt. H*n ser ner på personer med bred jöttebosska och längtar konstant efter att bo någon annanstans (helst Berlin eller London, aldrig Stockholm)

Kålle å Ada- göteborgaren existerar numer bara i De östra stadsdelarna (framförallt kring Masthugget) och bland uteliggarna. Den nya göteborgaren heter Roy eller Lena, jobbar på någon industri och har aldrig läst en bok som inte stått med på 10-topplistan för pocketböcker på ICA. Det bästa Roy/Lena vet är att gå på Göteborgskalas och dricka öl ur plastmugg eller grilla flintastek på altanen till radhuset. Deras barn är bara undantagsvis annat än fotbollsfans med våldstendenser eller popare med lokalpatriotism som ledstjärna. ("håkanhellströmthetoughalliancetsoolembassybroderdaniel" låter det i deras hjärnor när det tänker på ordet "musik")