Ursprungligen postat av erikkk
Som jag sa tidigare så är det farligaste med Shanghai att man väldigt lätt blir kvar här. I början var det väl det vanliga svennehistoren "göra något i en annan del av världen ett tag".
Målet med mina språkstudier är väl att jag ska kunna använda muntlig kinesiska i jobbsammanhang utan problem. Den skriftliga biten blir nog svårare. Även om jag ännu inte bestämt mig huruvida jag kommer jobba i Kina i framtiden så är väl de flesta överens om att det är en god investering för framtiden att studera kinesiska. Mer eller mindre ALLA företag gör ju numera affärer med kinesiska företag direkt eller indirekt. Att därför ha lite Kina-erfarenhet på sitt CV kan nog vara en fördel.
Också, med risk att låta klyschig, så lär man ju så mycket mer än "bara" ett språk av att bo i ett annat land. Speciellt i ett land så annorlunda mot sitt eget.
Jag håller inte med helt.
Ericsson har till exempel inte längre någon kinavetare på sitt kontor i Peking. Det behövs inte, finns tillräckligt bra engelskakunskaper bland kineser.
Jack Perkowski som har stor verksamhet i Kina säger att han i princip aldrig skulle anlita en utlänning som lärt sig kinesiska för förhandlingar om det inte är så att man pratar det i princip bättre än kineser.
Men, det som jag tänker trycka på när jag söker jobb är såklart hur lätt det är för företag att skicka mig dit eftersom jag kan ta hand om mig själv. Vidare så får man framhålla att ens kulturella kunskaper är av vikt vid alla möten (som ofta sker över middagar). Vad jag tänker på är att man känner till kinesiska seder, do's and dont's och dessutom kan dra lite skämt på kinesiska och småprata. Stora charmpoäng upplever jag det som i ett land där alla ser utlänningar som utsugare. Visar man ett genuint och faktiskt intresse tror jag att man möts lättare.