Ursprungligen postat av KlaraM
Som närmast kunde vi gå så att vi stod precis där sandningen börjar. Så om vi hade sträckt ut handen kunde vi ha klappat kinden på den nordkoreanska soldaten som står närmast trapporna. Hoppas du förstår vad jag menar..
Sen fick vi ju även gå in i ett av de blåa husen, då var vi ju inomhus men som närmast gränsen. Det va inte speciellt uppskattat att man gick till soldaterna som stod längst bort (alltså precis vid gränsen), det fanns ju en dörr där (som troligen ändå var låst), men hade man tryckt sig mot väggen i linje med soldaterna så hade man varit några cm från den exakta mittlinjen. Fast inomhus då.
Nej, gränsen går vid kabeln mitt på bordet. Gick du till vakterna i bortesta änden var du förbi gränsen redan. I övrigt tycker jag du överdriver en del saker, eller så upplevde du det betydligt strängare än vad jag gjorde. Jag förnekar inte att det pågår mycket konstigheter och att livet är förbaskat hårt för dem som bor där, men vi fick fota oss med alla vi ville, gå uppemot en halvkilometer ifrån vakterna, dansa med nordkoreaner på första maj. Vakterna vid dörren du pratar om var det inget problem att fota sig med, heller inte lite högre rankade militärer. De blev glada om de fick cigg, trots att märket var så amerikanskt det kan bli, och Coca Cola gick att köpa under disk. Vid DMZ sprang alla amerikaner omkring och såg strikta ut, på den nordkoreanska sidan satt de och spelade kort.