Fortsättning:

Brudparet sitter på en scen och fullt med folk sitter och tittar på dem. Jag sätter mig och glor eftersom det verkar vara det alla andra gör. Jag pratar med tjejen som satt bredvid mig, hon sa att hon pluggar på buisnees school och blir färdig om två år. Hennes engelska är brittisk med bara en svag antydning av en indisk accent. Jag frågar om hon varit i England. Det hade hon inte, hon förklarar att många lärare och studenter på hennes skola är från england och hon har lätt att bli influerade av dem. Jag frågar vad hon ska göra om två år. Förhoppningsvis det där svarar hon och pekar mot scenen. Målinriktad tjej, trodde hon skulle ha svarat investment banking eller dylikt.

Kyparen från hotellet kommer fram och undrar om jag vill ha nåt att äta men jag är mätt. Något att dricka? Ja, en öl kanske. Tydligen var det ett alkoholfritt bröllop men kyparen hoppade på sin motorcykel och skulle lösa situationen. När han kom åter så fick vi dricka rom och öl utanför hotellet. Alla ville skåla med mig, kyparen, deskman och hotellägaren. När vi kom in igen så var det dags för en handskakningceremoni, där gästerna gick upp på scen och skakade hand med brudparet och lämnade över pengar. Hovmästaren sa att jag skulle gå upp. Jag sa att jag inte känner mig ordentlig klädd för den proceduren. Kyparen och hovmästaren drog mig till scenen och det var bara att gå upp och skaka hand med brudgummen och ge honom 1000 rupie.

Jag blev presenterad för en massa släktningar och alla var vänliga trots min utstyrel. Då och då gick jag och kyparen och hovmästaren och drack alkohol.

Efter ett tag så togs det kort på brudparet. De samlade den närmaste familjen runt brudparet och tog några kort. Sen sa hovmästaren att de ville ha upp mig på scenen igen. Jag skulle stå bakom brudparet så mitt huvud stack upp emellan deras stolar. Jag gjorde som de sa men det känns ju konstigt att jag ska vara med på ett bröllopsfoto med den närmsta släkten.

Hotellägaren gick ut och drack rom med mig. En del gäster gick hem och eftersom vi stod vid utgången så skakade de hand med honom och sa väl något i stil med "Vad vackert bröllop". Jag stod några meter ifrån hotellägaren, blev mycket förvånad att de hemgående gästerna gick till mig också och skakade hand.

Hovmästaren kommer ut, han är sugen på rom. Frågar om jag ska göra nåt speciellt de resterande dagarna jag har i Jodhpur. Svarar honom att jag ska eventuellt dra till Osyian. Han börja snacka om att han kan dra med mig till hans by. Han berättar livfullt om alla hans släktningar osv Jag säger att jag ska tänka över saken.

Jag börjar bli rätt onykter så jag meddelar alla att jag ska åka hem. Kyparen säger att han ska skjutsa hem mig på sin motorcykel. Jag är rätt tveksam till förslaget, påpekar att vi båda är rätt onyktra. Hovmästaren säger att det är lugnt, eftersom kyparens morbror "is a high comissioner". Det avgjorde tydligen saken.

När vi kört en bit så stannade kyparen på en bro, sa att vi skulle ha en ölpaus. Han drack och rökte. Höll sin hand på min axel. Det var andra som hängde på bron. Plötsligt så börjar en kille prata med kyparen från andra sidan bron. Det snackade ett tag. Folk som kände kyparen hälsade på honom. Då fattade jag vad han gjorde, han visade upp sin nya polare från Sverige.

Har just nu kommit till Bikaner. Åkte tåg från Jodhpur, andraklass. Nä, skämtade bara Luftkonditionerad bil, givetvis.

När jag åkte bilen och tittade tillbaks på bröllopshistorien så fattar jag inte min ruelse som jag hade dagen efter bröllopet, berodde väl mest på romen. Ångrar att jag inte hängde med hovmästaren till hans by.

Säger till mig själv:"Supersmurfen, nu river du sönder den där anteckningen till dig själv, är det förstått?"

-"Sir, yes sir!"

-"Bullshit I can't hear you. Sound off like you got a pair!"

-"SIR, YES SIR!"

ps. Remember don't be a balti!