Jaha, då har man varit i Berlin. Sammanfattning av staden i ett ord är överskattad. Inte för att det egentligen var en trist stad, men för att den inte nådde upp till hypen. Kanske beror det på att jag är så långt ifrån en hip indielyssnande underground-hipster som man bara kan komma? Det finns massor att göra men ändå var hela vistelsen i Berlin ett stort "jaha är detta allt?".

Så lite pros and cons:
+ Närheten till Sverige
+ Relativt billigt
+ Bra och effektivt kollektivtrafikssystem (som också är billigt)
+ Bra och varierat utbud av restauranger, pubar och barer.
+ Bra shopping
+ Trevlig lokalbefolkning som pratar bra engelska.

- Sunkig och ful stad. Förfallelse, betong, klotter, skräp och tiggande illaluktande pundare/zigenare överallt.
- Tråkiga sevärdheter. Potsdamer Platz, Brandenburg porten, Alexanderplatz, Prenzlauer Berg, Checkpoint Charlie och Kurfurstendamm var bara ett stort "jaha?"
- Bristen på genuinitet, vart är de äkta berlinarna? Staden är full med folk, men nästan bara invandrare och inflyttade tyskar. Historien sitter i marken men inte i människorna.
- Alla Svenskar överallt. Jag reser utomlands för att undkomma Sverige. Vill jag träffa en massa svenska mediahipsters så kan jag åka till Södermalm.