Din blogg inneholl hela paketet, forst ett inlagg dar du konstaterar att du ar trott pa vardagen och att du vill gora nagonting annorlunda. Sedan den obligatoriska smutskastningen av manniskor som gar till jobbet varje dag och - enligt dig - inte vet hur livet ska levas. Det "annorlunda" du bestammer dig for att gora ar en resa ned till Sydostasien, som in the end of the day inte ar ett dugg annorlunda da 85% av alla svenskar under 30 gjort exakt samma resa och sett exakt samma saker. Vidare papekar du aven noga hur du skams nar du moter andra svenskar, alla reser inte pa dina premisser forstar du. Sedan toppar du bloggen med en bild pa dig sjalv poserandes pa ett berg i solnedgangen/uppgangen med en sallan skadad upplyst och have seen it all-uppsyn. Nu ar du hemma i Sverige och vantar pa att jobbet ska dra igang igen

Jag forstar inte varfor alla maste vara sa javla pretantiosa med sitt resande, alla ar vi olika och gillar olika saker. Vissa tycks dock ha valdigt svart att se helheten, har du nagonsin reflekterat over att det ar manniskorna du "ser ned" pa som overhuvudtaget mojliggor din livsstil? En annan sak som tycks undga alla "backpackers" ar att det framst ar deras leverne som skadar - eller rattare sagt bidrar minst till - omgivningen ni befinner er i ur ett samhallsutvecklingsperspektiv. Ni forbrukar procentuellt satt lika mycket resurser som gemene turist bara det att ni betalar mindre for det, och anda tror ni att ni ar mer onskvarda. Kudos for vackra foton dock



Well, hur som helst TS. du behover inte oroa dig for att resa ensam, aker du till populara trakter kommer du alltid hitta manniskor i samma situation. Sydostasien ar alltid ett sakert kort och jag rekommenderar speciellt Filippinerna eller Thailand