Först, självklart skall du inte behöva utsättas för sådant som "risodlare" eller "tjing tjong kines med utdragna ögon". I min erfarenhet är det senare gjort av småbarn som helt enkelt inte förstår bättre, och jag hoppas innerligt att du inte utsattes för sån skit senare i livet. "Risodlare" låter som mer utstuderat och något som äldre skulle få för sig att slänga ur sig. Rent ut sagt är det ett satans otyg och vill du slå fanskapet på käften lånar jag gärna ut mina, numera lite skröpliga, knytnävar. Ignorans är frånvaron av kunskap, dumhet är närvaron men vägran att nyttja den, vilket som rådde i de fall du utsatts för kan bara du själv svara på. Kanske kan du finna lite tröst att du under alla omständigheter agerat intelligentare än den som kränkte dig. Sorgligt nog är bildningsnivån om Ostasien i allmänhet och Japan i synnerhet erbarmlig i Sverige. Se bara på det fåtal reportage som görs i MSM, exotism, "weird Japan" och hur "annorlunda" de är har länge varit genomgående teman. Det här lilla blogginlägget är ett förtydligande av det jag tänker på.

För det andra, min erfarenhet av japaner uppvuxna i Sverige var avgränsad till de som har japansk mor och svensk far. Fram till ditt klargörande utgick jag från att det gällde även dig. Jag har helt justerat den bilden och mig veterligen ha jag inte försökt stoppa dig i något fack. Att jag undrade om din mor var kyoikumama är väl inte särskilt konstigt med tanke på att närmare 80 % av japanska mammor själv definierar sig så. Mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa!