Tack. Ska jag vara helt ärlig så har jag faktiskt känt en viss ovilja eller kanske besvikelse över att ämnet åter och åter kommer på tal när jag uppenbarligen uppvisar en ovilja eller obekvämlighet över att diskutera det djupare. Jag känner inget behov av att bekräfta mig själv men samtidigt så har jag såklart även haft mycket positivt i mitt liv och dessa frågor är ingenting jag går och grubblar på i min vardag. Utan då måste jag dra mig till minnes just negativa situationer när de väl kommer på tal, vilket är väldigt sällan om nästintill aldrig förutom just här. Men som du mycket väl förstår så är det väl aldrig trevligt för någon som varit med om negativa saker i sitt liv att tala om dem. Så jag önskar att om du är så pass nyfiken så kan vi gärna diskutera över en flaska eller två snarare än här. Ber dig respektera det även om jag kan förstå att det kan vara intressant.

Dejima...Mötte en Holländare som sa att han kände sig speciell över att vara Holländare just för att det var just Holländare som fick ankra i Dejima Det han inte fattade var att Dejima på den tiden var en liten ö där de tilläts hålla på och missionera under delar av Edo därför att regimen helt enkelt inte ville ha in dem på fastlandet hahaha. Men ja, han var mycket stolt över sin nationalitet i förhållande till Japan, även om japanska historieböcker referar det till 南蛮貿易時代 Men det var ju ingenting jag tog upp med honom just då utan det var väl mest kul för honom att få vara glad. Ibland, men bara ibland så kan ignorans uppenbarligen vara till någons glädje haha.

Brottningen för mig kom in tidigt i livet då jag delvis hade skolkamrater som brottades, men även Judo kom också in relativt tidigt om än mest som ett komplement till brottningen och mina föräldrar tyckte givetvis att det kunde vara kul för mig att återknyta lite kulturellt till Japan, men förebilder. Ja, Frank Andersson i all ära men Martin Ljungberg och senare Lidberg har väl varit något av svenska idoler. Dock har jag aldrig direkt gillat Tomas Andersson som brottare. Tycker han skadat svensk brottning mer än han tillfört med sina dopingskandaler och även om jag är rätt liberal och tycker att om man vill uppnå något på ett personligt plan så får väl folk trycka steroider, men inte i sammanhang där man tävlar mot andra som bör vara på samma villkor. Men Lidberg är en jävligt skön kille, dessutom från rätt del av landet Annars så helt rätt, Japan har aldrig varit någon större brottarnation på herrsidan även om vi heller inte varit helt värdelösa. Tyvärr har det aldrig funnits någon brottarkultur i Japan efter att folk lagt ner sina aktiva karriärer i motsats till Sverige där även seniorer kan fortsätta träna i sina klubbar. Det existerar helt enkelt inte "vuxenklubbar" i Japan på samma sätt som i Sverige utan det blir att vi som är riktigt inbitna antingen går över till att coacha alternativt söker sig vidare till andra liknande idrotter mest för att man vill vara något aktiv. Är liksom inte lika kulturellt förankrat som i Sverige. Budo finns ju dock som alternativ, men de flesta som brottas officiellt inom förbundet går ofta vidare i sina yrkeskarriärer till Jietai faktiskt. Mycket pga fysiken men jag antar också att många gillar den mentaliteten. Vuxna män som gör saker tillsammans liksom haha, men ja, så är det. Däremot har vi trots allt en hel del medaljer på herrsidans lägre viktsklasser, men ja, det är väl mycket en fråga om genetiska fördelar för vissa folkgrupper och då i synnerhet när män tävlar i grek-romersk stil. I fristil är det lite mer jämnt och det är väl främst där Japan haft sina framgångar på herrsidan även om jag personligen alltid föredragit den grek-romerska stilen mer. Men det är bara mina preferenser