Som vanligt överdriver kumabjorn något enormt och drar allt och alla över en kam... Kortfattat, det han egentligen försöker säga, och som gäller oavsett land, är att innan man gifter sig skall man se till att personen kommer från en städad och självförsörjande familj. Mina tumregler är, undvik fattiga och undvika sådana vars föräldrar har skiljt sig. Man bör även undvika sådana som konstant klagar över Japan, ty det enda de vill är att få ett utländskt PUT (speciellt svenskar bör vara försiktiga där eftersom japanerna vet om att man får gratis utbildning i Sverige, även som vuxen).

Själv hittade jag en Japanska sedan snart tio år tillbaka och har ingen som helst ånger. Hon stämmer inte in på någonting av det kumabjorn talar om (förutom att hon vill vara hemmafru, men det är inte mig emot, och jag tjänar tillräckligt). Och, om hon mot all förmodan skulle få för sig att skilja sig kan jag lova att hennes familj aldrig hade accepterat det...

Det huvudsakliga som man som svensk och ny i Japan bör ha i åtanke, utöver de vanliga tumreglerna, är att relationer i Japan bygger mycket mer på pengar och status än känslor och man skall inte inbilla sig att den där söta tjejen är kär i en, inte förrän man vet mer och förstår den japanska kulturen.