Att jag visar tråden ett sådant intresse är förresten för att jag själv länge funderat på samma sak, men jag har nog tänkt mig en lösning som ligger geografiskt närmare...

Poängen är i alla fall att medveten närvaro och meditation är roligt och spännande när man själv får disponera över tiden man lägger ner på det, men inte ens den mest välvillige svennebuddisten kan hoppas på att hålla modet uppe i de oändligt långa sessioner som man tvingas sitta i riktiga kloster. Jag går på kvällssittningar på knappa en och en halv timma, och det är rena tortyren ibland, inte minst för benen och ryggen. Men givetvis är det väldigt givande ibland också.

Jag menar mest att det nog är bra att inte ha några illusioner om hur upplyst man kommer bli eller hur mycket man kommer utvecklas för att man bor i kloster ett tag, det kommer vara precis lika tråkigt att sitta där i timmar som hemma...