Min första internationella arbetsresa som 22åring. Hade precis fått ansvar över en ny avdelning och skulle resa till huvudkontoret i ett annat land för att gå på kurs, blev bokad på nattflyget så tänkte inte vidare på att fixa mig innan resan (hade dessutom varit flytthjälp hela dagen innan flyget). Flyget blev försenat, missade nästan transfer-flyget men jag hann med i sista sekund. Väskan hängde inte med. Smart som jag var hade jag kreditkorten i incheckade väskan och endast få kontanter på mig, så hade typ noll cash när jag kom fram och de informerade mig om att väskan var borta. Fick hälsa på hela nya kontoret helt söndergråten och svettig i gårdagens kläder. Jag lärde mig av mitt misstag och har aldrig mer alla korten i incheckade resväskan.

Resan hem var ännu värre. Skulle resa med två kollegor hem, tur var det för även detta flyget var kaos. Vi förväntade oss flyga i 3h innan nästa stopp, men landade plötsligt efter 1h. Piloten informerar oss om att det är för dåligt väder för att flyga, så vi skulle få åka med bussar 7h sista biten istället. Massa stackars gamla kärringar mitt i natten som skulle lyckas bära sitt bagage i regnet från flygplanet till bussarna utan noll hjälp från flygbolaget. Min kollega hade dessutom en extra 40kg väska som släpades med åt en vän. Efter 3h med buss tar vi en toapaus på en rastplast, busschaffören råkar då av misstag låsa oss alla ute från bussen. Närmaste person med nyckel till bussen är 5h bort. Efter 30 minuter inser en av passagerarna att dennes barn (typ 4-5år) sover kvar i bussen, alla passagerare lyckas väcka ungen i bussen som livrädd får lära sig hur man öppnar bussdörren från insidan. Mina kollegor och jag missar självklart transfer-flyget, men ena kollegan är CFO och kan med företagskortet checka in oss med varsitt rum på 5* med lyxig middag innan nästa flygresa. Vet fortfarande inte än idag om tur eller retur på denna businesstrip var värst.