2008-01-05, 09:35
jamesbonde
Mer kommunistiskt och pittoreskt än man trodde . . . . .
Perfekt resa om man gillar sol, bad, pittoreska miljöer och avkoppling från shopping, Internet och övriga ”yttervärlden”. Nu var ju vi i Varadero vilket kan sägas vara en ”frizon för turister” och inte det ”riktiga Kuba”. http://www.apollo.se/Travelling+with+apollo/Catalogue/Kuba/Varadero/
Hotellet i sig (Club Kawama) var lite som en ”gated community” - helt okej med fräscha rum, trevlig personal, TV och AC - en lyx som var få kubaner förunnat. Internetcafè fanns på området och inne i Varadero men fungerade sällan och när det väl funkade så var det väl maxhastighet på 1 Kb i timmen . . . bra om man vill ta sig ur ett internetberoende.
Maten var godkänd men inte mer och hade det inte varit för den goda Christal-ölen så hade man nog kommit hem med ett godkänt BMI.
Sen blev det ju en hel del Cuba libre – nationaldrycken bestående av rom & cola . . . trots fri tillgång så begränsades intaget. Perfekt att ligga och smutta cuba libre vid karibiska havet med 27 C i solen och sisådär 25 i vattnet – det blev många dopp trots hajnojan. Havet var behagligt varmt och klart och precis så turkosblått som i resekatalogerna. Stranden lär vara en av världens finaste.
Gästerna på hotellet var i huvudsak från Canada, Tyskland, Holland, Danmark, Ryssland och så ett fåtal svenskar. Ryssarna ja . . .de flesta var feta, nyrika, buffliga och otrevliga – även kubanerna ogillade dem.
För att få en inblick i kubanernas liv gjorde vi diverse avstickare utanför själva ”turistzonen”.
Då insåg man att Kuba var betydligt mer ”kommunistiskt” än man föreställt sig . . . ganska fattig befolkning och butikerna hade bara det nödvändigaste - ibland inte ens det - vägkontroller varje mil på vägarna och måånga poliser.
Men man såg ingen direkt nöd - utan ”fattigdomen var jämnt fördelad” – alla verkade ha mat för dagen och ett arbete – även om de ibland kunde tyckas sakna riktig mening – folk som rensade ogräs i diken, vakter av alla de slag, många körde taxi, poliser, i affärerna var det mer personal än varor osv.
Bilparken ja . . . – kanske det som gjort Kuba mest känt bortsett från Che Guevara och Fidel Castro. Här snackar vi extrem mix – jänkare från 40 och 50-talet trängdes med Lador och Fiats från 80-talet. Ford Anglia och Oplar från 50-talet syntes också till ibland – skicket på bilparken varierade kraftigt och jag såg nog fler motorstopp på Kuba under 14 dagar än jag sett under hela mitt liv i Sverige. Det fanns även en del nyare bilar mest japs och franska bilar – men då i statlig ägo (blå nummerplåt =statsägd / gul=privatägd)
Kubanernas boende var varierande - allt mellan små hus med platta tak med terass och nergångna hyreshus i betong byggda under Sovjeteran på 60-talet. På något vis var hyreskasernerna snygga ändå, ”vackert slitna” och kubanerna hade gjort många orginella renoveringar - utanför kunde det stå en häst, ett gäng hundar, ett par getter och en Cheva -58.
Valutan på Kuba är Peso (endast för kubanerna) och för turister Kubanska convertibler (1 CUC = ca 7 Sek) för turister. . växlade inte tillbaks all min valuta för man vill ju inte komma hem helt utan CUC.
Sammanfattning om Kuba: Pittoreskt och mixat är bara förnamnet – trevlig befolkning och underbart klimat. Rekommenderas starkt!
Kanske blir det ett återbesök om några år.
(ev kommer senare ett inlägg om Havanna och andra tips om tex vad Kubaresenären behöver ta med sig på resan.)
Perfekt resa om man gillar sol, bad, pittoreska miljöer och avkoppling från shopping, Internet och övriga ”yttervärlden”. Nu var ju vi i Varadero vilket kan sägas vara en ”frizon för turister” och inte det ”riktiga Kuba”. http://www.apollo.se/Travelling+with+apollo/Catalogue/Kuba/Varadero/
Hotellet i sig (Club Kawama) var lite som en ”gated community” - helt okej med fräscha rum, trevlig personal, TV och AC - en lyx som var få kubaner förunnat. Internetcafè fanns på området och inne i Varadero men fungerade sällan och när det väl funkade så var det väl maxhastighet på 1 Kb i timmen . . . bra om man vill ta sig ur ett internetberoende.
Maten var godkänd men inte mer och hade det inte varit för den goda Christal-ölen så hade man nog kommit hem med ett godkänt BMI.
Sen blev det ju en hel del Cuba libre – nationaldrycken bestående av rom & cola . . . trots fri tillgång så begränsades intaget. Perfekt att ligga och smutta cuba libre vid karibiska havet med 27 C i solen och sisådär 25 i vattnet – det blev många dopp trots hajnojan. Havet var behagligt varmt och klart och precis så turkosblått som i resekatalogerna. Stranden lär vara en av världens finaste.
Gästerna på hotellet var i huvudsak från Canada, Tyskland, Holland, Danmark, Ryssland och så ett fåtal svenskar. Ryssarna ja . . .de flesta var feta, nyrika, buffliga och otrevliga – även kubanerna ogillade dem.
För att få en inblick i kubanernas liv gjorde vi diverse avstickare utanför själva ”turistzonen”.
Då insåg man att Kuba var betydligt mer ”kommunistiskt” än man föreställt sig . . . ganska fattig befolkning och butikerna hade bara det nödvändigaste - ibland inte ens det - vägkontroller varje mil på vägarna och måånga poliser.
Men man såg ingen direkt nöd - utan ”fattigdomen var jämnt fördelad” – alla verkade ha mat för dagen och ett arbete – även om de ibland kunde tyckas sakna riktig mening – folk som rensade ogräs i diken, vakter av alla de slag, många körde taxi, poliser, i affärerna var det mer personal än varor osv.
Bilparken ja . . . – kanske det som gjort Kuba mest känt bortsett från Che Guevara och Fidel Castro. Här snackar vi extrem mix – jänkare från 40 och 50-talet trängdes med Lador och Fiats från 80-talet. Ford Anglia och Oplar från 50-talet syntes också till ibland – skicket på bilparken varierade kraftigt och jag såg nog fler motorstopp på Kuba under 14 dagar än jag sett under hela mitt liv i Sverige. Det fanns även en del nyare bilar mest japs och franska bilar – men då i statlig ägo (blå nummerplåt =statsägd / gul=privatägd)
Kubanernas boende var varierande - allt mellan små hus med platta tak med terass och nergångna hyreshus i betong byggda under Sovjeteran på 60-talet. På något vis var hyreskasernerna snygga ändå, ”vackert slitna” och kubanerna hade gjort många orginella renoveringar - utanför kunde det stå en häst, ett gäng hundar, ett par getter och en Cheva -58.
Valutan på Kuba är Peso (endast för kubanerna) och för turister Kubanska convertibler (1 CUC = ca 7 Sek) för turister. . växlade inte tillbaks all min valuta för man vill ju inte komma hem helt utan CUC.
Sammanfattning om Kuba: Pittoreskt och mixat är bara förnamnet – trevlig befolkning och underbart klimat. Rekommenderas starkt!
Kanske blir det ett återbesök om några år.
(ev kommer senare ett inlägg om Havanna och andra tips om tex vad Kubaresenären behöver ta med sig på resan.)