Nya Kaledonien

Nya Kaledonien består av huvudön Grande Terre och ett antal mindre öar. Huvudstad och enda större stad är Nouméa. Den brittiske upptäcktsresanden James Cook upptäckte Grande Terre 1774 och kallade ön Nya Kaledonien (New Caledonia), efter det latinska namnet för Skottland, Caledonia.

Nya Kaledonien blev franskt 1853, då Napoleon III försökte konkurrera med de brittiska kolonierna i Australien och Nya Zeeland. Mellan 1854 och 1922 skickade Frankrike totalt 22 000 dömda brottslingar till straffkolonier på Grande Terres sydvästkust. Mot slutet av straffkoloniperioden hade fria europeiska kolonister och asiatiska kontraktsarbetare blivit långt fler än den tvångsarbetande befolkningen. Den inhemska befolkningen minskade drastiskt under samma period på grund av sjukdomar. De utsattes för ett system som kallades Code de l'Indigénat, som begränsade deras rörelsefrihet och tillgång till jord kraftigt.

Nya Kaledonien har funnits på FN:s lista över icke-självstyrande territorier sedan 1986. Från 1985 har Front de Libération Nationale Kanak Socialiste (FLNKS) propagerat för en självständig stat, 'Kanaky'. Under slutet av 1980-talet skedde politiska oroligheter. Avtal om ökat självstyre för Nya Kaledonien slöts 1988 och 1998. Det senare ger mandat till en folkomröstning om självständighet 2014 eller senare.

I motsats till många öar i Stilla havet som är av vulkaniskt ursprung, är Nya Kaledonien ett gammalt fragment av superkontinenten Gondwana. Nya Kaledonien och Nya Zeeland skildes från Australien för omkring 85 miljoner år sedan, och från varandra för omkring 55 miljoner år sedan. Nya Kaledonien har fortfarande många unika och endemiska växt- och djurarter med ursprung i Gondwana. Den mest kända är en fågel av hönstorlek, kagun, som inte kan flyga, har stor tofs och ett lustigt läte. Dess sång och bild fungerar som Nya Kaledoniens emblem.

Öarna utgör två ekologiska regioner: regnskogsområdet på Loyautéöarna, Île des Pins och östra sidan av Grande Terre respektive de torra skogarna i regnskuggan på västra sidan av Grande Terre. Nya Kaledoniens barriärrev, som omger Grande Terre och Île des Pins, är det näst största korallrevet i världen efter Stora barriärrevet i Australien. Det är 1 500 kilometer långt och har en stor mångfald arter.

Nya Kaledonien har en unik ställning som ett mellanting mellan en självständig stat och ett normalt franskt utomeuropeiskt departement. Å ena sidan har en kongress (Congrès du territoire) och en regering upprättats för territoriet, och överföring av makt organiseras av Nouméafördraget från 1998. Viktiga områden som beskattning, arbetsmarknadslagstiftning, sjukvård och hygien och utrikeshandel ligger redan hos territoriets kongress. Fler befogenheter väntas överföras till territoriekongressen i den nära framtiden. Slutligen skulle den franska staten bara ansvara för utrikespolitik, rättsväsendet, försvar, ordning och finanser.

Ett nykaledonskt "medborgarskap" har också införts: endast nykaledonska "medborgare" har rösträtt i lokala val. Denna åtgärd har blivit kritiserad, eftersom den skapar en andraklasställning för franska medborgare som bor i Nya Kaledonien men inte har "medborgarskap" därför att de bosatte sig i territoriet nyligen. Nya Kaledonien tillåts också vara verksamt i internationellt samarbete med självständiga stater i Stilla havsområdet. Territoriekongressen har också rätt att anta stadgar som åsidosätter fransk lag på vissa områden.

Å andra sidan kvarstår Nya Kaledonien som en integrerad del av republiken Frankrike. Invånarna är franska medborgare med franska pass. De deltar i franska parlaments- och presidentval. Nya Kaledonien är representerat av två ledamöter i Frankrikes nationalförsamling och en ledamot i senaten.

Nya Kaledoniens främsta tillgång är nickel. Förutom nickel är ekonomiskt stöd från Frankrike (motsvarande över 25 procent av BNP) och turism viktiga för ekonomin. De många stränderna, det behagliga klimatet och korallrevet lockar turister. Turisterna kommer framför allt från Japan, Australien och Nya Zeeland.

Relaterade länkar

• New Caledonia Tourism South
  
• New Caledonia Tourism
  
• Newcaledonia.com.au
  
• Nouvelle-caledonie-tourisme.com
  

Visum