September 2008, första gången USA och första gången jag reste själv, man 22 år gammal

Hade vunnit lite pengar på poker som jag brände relativt snabbt. Innan allt var slut bestämde jag mig för att i alla fall göra något roligt som man kommer ihåg för pengarna. Bokade en resa till USA, efter många om och men blev det till sist Chicago med slutmålet att ta mig därifrån till västkusten. Jag hade inte bokat och planerat så mycket innan utan tänkte mest att jag tar det som det kommer, vilket visade sig bli lite dyrare än väntat men i alla fall.

Landade i Chicago efter en olidlig flygtur bredvid ett skrikande spädbarn som skrek i princip 9 timmar i sträck. Utcheckningen från flygplatsen gick förvånansvärt enkelt efter allt man har hört om den amerikanska "tullen".
Att stega ut i den friska luften på O'Hare är lite lätt omskakande när man kommer från lilla Landvetter, O'Hare är tydligen USA's största flygplats och det märktes kan jag lova. Efter att ha letat efter både tunnelbanan och någon taxi en stund hittade jag slutligen något som kallas "Shuttle" konceptet är i princip att man delar en minibuss taxi med 5-6 andra resenärer vilket gör det billigare än vanlig taxi men dyrare än tunnelbana. Hade tur för minibussen skulle just gå när jag hittade den jag fick till och shotgun så jag slapp trängas med japanerna där bak.

Taxiresan från flygplatsen var en häftig upplevelse då man såg skyskraporna tona upp sig i horisonten. Alla andra turister i bussen skulle till Sheraton, Hilton osv själv skulle jag till ett hostel i little Greece, inte direkt i affärsdistrikten med andra ord. Jag stannade i Chicago i fyra dagar, gjorde det mesta man skulle göra och såg det mesta man skulle se. Till exempel Navy Pier, Sears towers, världens första Mcdonalds och allt annat som hör staden till. Hade även 5 timmar att slå ihjäl i väntan på tåget så jag passade på att ta mig ut till Andersonville en sväng. Lägger upp det i bilder här nedanför

http://img408.imageshack.us/my.php?image=chicago1045xo1.jpg
Chicagos skyline från en pir
http://img355.imageshack.us/my.php?image=chicago2038cu3.jpg
Korvstånd
http://img146.imageshack.us/my.php?image=chicago4191jd9.jpg
Trevlig hamburgerrestaurang, Hooters till höger
http://img413.imageshack.us/my.php?image=chicago4198bj2.jpg
Sedvanlig cheeseburgare med tillbehör
http://img509.imageshack.us/my.php?image=searstower016es8.jpg
Uppe i USA's högsta byggnad, John Hangcook till vänster
http://img147.imageshack.us/my.php?image=andersonville009zl4.jpg
Little Sweden, Andersonville

Tog sedan tåget från Chicago direkt till Seattle, det tog ca tre dagar och man färdades igenom sex olika delstater. Illinois, Wisconsin, Minnesota, North Dakota, Montana, Idaho och Washington och dessutom klättrar man över Rocky mountains och bara det var en speciell upplevelse. Tågresan gick annars ganska smärtfritt stötte på ganska roligt folk, första kvällen satt jag i restaurangvagnen och åt middag tillsammans med två trevliga herrar som tillslut blev lite väl överförfriskade kanske. Den ena utav dom var också svenskättling han hade vart över i Sverige och släktforskat tidigare, jag fick mig även en uppläxning i Gustav Vasa och hans båt som jag inte kan ett dugg om. Spenderade även två dagar i sätet bredvid en kille eller tjej det beror på hur man ser på saken från början var hon tjej men hade dom senaste tre åren fått hormonbehandlingar så nu var hon väl mer man kan man säga. Han var väldigt trevlig och kunde typ allt om allt, så vi satt och pratade nästan hela första natten. Sen träffade jag även en härlig kille som skulle stiga av i klippiga bergen och vandra i sex månader själv med bara sin ryggsäck, han hade sagt upp sig från jobbet och blev sugen på en utmaning, jag misstänkte att han hade sett filmen "Into the wild" en gång för mycket kanske. Samma kille bjöd mig på amerikansk kramsnus men jag tackade nej, han tackade nej till mitt portionsnus också. Däremot fick jag en bok av honom som i stort sätt handlade om hur man överlever på egen hand ute i vildmarken, han tyckte inte han skulle få någon använding för den, jag erbjöd honom även min bok "Aldrig fucka upp" men svenska skulle bli en för tuff match för trodde han.

Sen måste jag även skriva om en tant jag träffade på tåget som hette Janet, hon var ute och åkte tåg för att hedra sin sons död, ett år tidigare hade han tagit livet av sig genom att hoppa framför ett tåg precis utanför deras hus och tidigare på eftermiddagen hade han sagt till mamman att han mådde väldigt dåligt och kände att han inte ville leva, hon hade då sagt, vänta tills på måndag så åker vi och träffar en läkare, det här var på lördagen. Senare på kvällen hade hon sett massa polisbilar utanför huset borta vid spåren, hon hade då gått dit och frågat vad som hänt, då hade polisen svarat att han trodde någon hoppat framför tåget. Då hade hon ju svarat, jag vet vem det är. Detta berättade hon för mig liksom över en fika på tåget, min uppfattning är att amerikaner är väldigt öppna och pratar gärna med vem som helst och om vad som helst, inte alls den synen jag hade innan jag åkte. Lite bilder från tåget då. Glömde nämna att det var en hel vagn med Amish som satt och luktade hö också, det var intressant

http://img131.imageshack.us/my.php?image=empirebuilder110gm6.jpg
Klippiga bergen börjar tona upp sig
http://img412.imageshack.us/my.php?image=empirebuilder2088qq7.jpg
Uppe bland bergen
http://img225.imageshack.us/my.php?image=empirebuilder2129mm1.jpg
Såhär kunde det se ut
http://img392.imageshack.us/my.php?image=empirebuilder2177xh4.jpg
Någonstans på vischan, förmodligen i North Dakota
http://img72.imageshack.us/my.php?image=empirebuilder087se6.jpg
Montana bar

Sen efter drygt tre dagar var man slutligen framme i Seattle, vilken var en ganska liten stad faktiskt, gick ganska snabbt att turista igenom det mesta av staden. Även här gjorde jag det vanliga, Space Needle, kollade in grunge folket, public market och lite akvarium osv. Vanligtvis brukade det ju tydligen regna ganska mycket i den staden men jag hade riktigt tur för jag såg knappt ett moln på tre dagar. Tog en liten båttur ut i Elliot bay också där det satt sjölejon på bojer och vrålade. Efter tre dagar åkte jag norrut mot kanadensiska gränsen, slutade på ett ställe som hette Anacortes och därifrån tog jag färja ut till en ö som hette San Juan island och till ett litet samhälle som hette Friday Harbor (för övrigt där dom spelar in Rädda Willy 2 för de som undrar) där var det i alla fall riktigt soft, god mat, fin natur och allmänt trevligt. Jag var naturligtvis även ute och kollade på valar och diverse säldjur, här stannade jag i fyra dagar innan det var dags att bege mig tillbaks till Seattle för att sen ta tåget tillbaks samma väg till Chicago. Det var mycket billigare att göra så än att ta hemresan från Seattle eller San Fransisco som jag hade tänkt att göra från början

http://img222.imageshack.us/my.php?image=seattle2258hi4.jpg
Seattle i solnedgång från Kerry park
http://img521.imageshack.us/my.php?image=seattle2137xu9.jpg
Sjölejon i Elliot bay
http://img123.imageshack.us/my.php?image=sanjuanisland1051rx5.jpg
Friday Harbor
http://img379.imageshack.us/my.php?image=sanjuanisland1147sf2.jpg
Säl i Friday Harbor
http://img146.imageshack.us/my.php?image=sanjuanisland2031cq6.jpg
Späckhuggare utanför ön
http://img225.imageshack.us/my.php?image=sanjuanisland2166gs4.jpg
Kvällsmat, bakad potatis sourcreme och cheddar
http://img66.imageshack.us/my.php?image=sanjuanisland3080tr8.jpg
Dags för hemfärd

Tåget tillbaks till Chicago gick smidigt och jag sov det mesta av den resan, sedan var jag i Chicago tre dagar då passade jag på att utforska Al Capone's kvarter och allt vad han sysslade med. Det fanns en väldigt bra guidad tur man kunde åka "Untouchable tours" där man fick en ganska rejäl genomgång av alla gamla gangsters och vad dom hade sysslat med samtidigt som man åkte runt i hela stan och blev visade platserna också. Sedan var det dags att flyga hem till Sverige igen, med en paus på 11 timmar i Dusseldorf...

Tog ungefär 1500 kort under resans gång och på det mesta från som ställena jag var på, så är det någon som vet vad ni vill se är det bara att hojta till här i tråden

Du har inte bilder från Space Needle? Och lite mer från Sears Tower? Har en förtjusning i höga byggnadsverk

Verkar varit en härlig resa.
Kul med någon som rest och skrivit om annat än typiska destinationer som New York, L.A. och San Francisco.

Blev riktigt sugen att åka tåg i USA, särskilt om man träffar så udda och härliga människor som du verkar ha gjort.

Bra med bilder så man får en bild (bokstavligt talat, hehehe) av hur resan var och vad du upplevt. Ha det gott!!!

Jag var tyvärr aldrig uppe i Space Needle, blev lite besviken faktiskt då det är mycket lägre än vad det kan se ut som på bilder, men jag har massa bilder på det nerifrån. Sears Towers däremot har jag mängder av bilder både uppifrån och alla andra möjliga vinklar, ska se om jag hinner ladda upp nåt senare idag




Ja det var verkligen sjukt lätt att träffa härliga människor i USA och i synnerhet lite udda, tror det är lite lättare på småställen och speciellt på tåg och liknande

Åker till Chicago imorgon och har inte gjort någon större reaserch men du nämnde två saker därifrån som verkade bra. Caponeturen är ju ett måste för ett Maffiafan. Sedan kan ju Anderssonville vara roligt att besöka. Kommer troligen att vara där i sex dagar. Har du några andra tips om några smultronställen?

Absolut, alla vanliga turistställen är helt klart värt ett besök, Sears towers, Navy Pier, Millenium park, Wrilgey building och sen världens första Mcdonalds som nu heter Rock and roll Mcdonalds, eller Mcdonalds kanske inte är värt ett besök i sig men det kvarteret där det ligger är helt grymt. Där ligger även en restaurang som heter Ed Debevic's (den hamburgerrestaurangen jag har kort på ovan) och den är helt klart värt ett besök. Restaurangens motto är "Eat and get the hell out, order more or it is a door" personalen är skådespelare och låtsas vara hur otrevliga som helt, faktiskt riktigt skoj plus att deras milkshake är bland det godaste jag någonsin smakat på. Maffiaturen utgår precis bredvid Rock and roll Mcdonalds så jag tycker absolut du ska besöka Ed Debevic's när du ändå är där.

Sen ett annat tips är att åka trolleys runt i stan, det är en form av guidad busstur, lite väl extremt kanske men det är helt klart värt priset. Det kostar 20-25$ och då får du åka hela dagen, plus att den tar dig runt hela staden, det ligger hållplatser lite här och var, och var tjugonde minut kommer det en buss som man bara kan hoppa på och sen hoppa av vart man vill. Rundtrippen i sig blir aldrig tråkig heller, också guiderna riktigt roliga oftast. Annars kan du även åka deras stadstunnelbana "the Loop" men den går inte riktigt till samma ställen. Bussarna stannar för övrigt 10 meter ifrån rock and roll Mcdonalds på Clark street, dit du förmodligen ska ändå. Sista alternativet är ju att gå runt, det är absolut ingen omöjlighet och eftersom du har sex dagar kommer du hinna med en hel del ändå.

Andersonville ligger en bit utanför stan, men det går snabbt att ta sig dit och det var enligt mig värt ett besök i alla fall. Där finns ett swedish-american museeum som var ganska trevligt och där dom blev glada att få prata lite svenska, alla där kunde dock inte svenska men hon som jobbade när jag var där kunde fortfarande, sen finns en gästbok du inte får glömma fylla i. Sen kan du gå gatan fram och tillbaks, norra delen av huvudgatan är ganska ruffig faktiskt så där är inte så mycket att se, men runt vattentornet och dalahästen finns en hel del.

Har du någon annan fråga är det bara skriva så ska jag försöka hjälpa dig så gott jag kan, hoppas detta var till lite hjälp i alla fall

Hinner inte läsa allt men vad gick hela kalaset på?

Runt 22000kr skulle jag tippa på, då levde jag tyvärr alldeles för bekvämt, man hade med lätthet kunnat landa en bra bit under det.

Låter bra som fan det där. Kommer nog att fylla på tråden med lite bilder och andra ställen som är bra. Funderar på att åka till Boston efter det, får ju lön det 25:e Men vi får se hur det blir.

Är det lätt och billigt att resa längre sträckor inom USA med tåg?

Det beror på var man är. I nordöstra USA är den kollektiva traffiken bra utbyggd, men i midwest så verkar den vara miserabel. Skulle åka från orten där jag studerar till St Louis, tåget var flera timmar försenat och när det kom så åkte det nog aldrig fortare än 75 km/h, och vi var tvungna att sitta still på flera stationer eftersom det fanns tåg framför. Enligt alla amerikaner jag pratade med var det här inte alls ovanligt, att tågen är sena är mer regel än undantag och med försening menar de inte 5-10 minuter som i Sverige utan 30, 40, 50, eller 90 minuter. När jag skulle hem igen så var tåget bara 45 minuter försenat, och resan gick okej - men det hade gått bra mycket fortare att ta bilen.

Sweet Home Chicago....