Varför ska resandet alltid bli en jävla tävling då?

Om jag känner för att åka charter till nån grek-ö där grekerna talar lika bra svenska som min lokala pizzabagare eller om jag istället väljer att cykla från Sydafrika till Marocko klädd i SS-uniform så är det väl min ensak?

Min poäng är att många verkar resa lika mycket för andras skull som för sin egen. Jag fattar inte varför man är så sjukt elitistisk när det gäller resande, varför det ibland anses finare att göra en så krånglig/dyr/lång/farlig resa som möjligt? Fan, tycker folk att de sett Afrika när de har varit en vecka på ett all-inclusivehotell i Egypten så låt dem tycka det.