Tja, taggen SweZionist låter ju inte direkt helt neutral och Israeler eller folk med Zionistisk läggning brukar ju inte vara helt enkla själva, men du har i stort sett rätt om Kina. Kineser och Zionister förtjänar varnadra. Båda brukar ha rätt starka åsikter.

Som jag tidigare skrivit, jag gillar Kina pga mitt kontakt som medger en halvkolonial livsstil men annars hade jag inte stannat mer än ett par år. Här är man för stålarna och inte för det förfinade vardagslivet. Även jag upplever givetvis det du beskriver i min vardag men är man inte personen som kan anpassa sig (går lättare med en Kinesisk fru) så är Kina ett jobbigt land.

Men jag kan lova att Japan är mycket jobbigare, sån jävla stress överallt. Kul som turist men en mardröm att leva i. Kina är trots allt bättre. Men är du en lattehipster från Södermalm är det nog ohållbart. Har du problem med att äta frukost bestående av kokt ägg, saltad vitkål, någon intetsägande bulle och kanske fuskjuice gjord på kemikalier och äkta aromämnen (ni som bor i Kina vet vilken typ av juice jag talar om) blir det nog jobbigt.

Och givetvis är kantinen inredd med sådana där campingmöbler man hade på 70-talet. Eller bambamöbler. Nu snackar jag hoteel för under CNY200, sådana där som helst inte vill ta emot utlänningar för det är så jobbigt att kopiera passet och springa till polisstationen.

Och vid bordet bredvid stirrar Kinesfamiljen från Anhui eller Gansu på dig och de högljudda döttrarna i 5-årsåldern pekar finger och skriver "Waiguoren hen gao!!!" och tror att du inte fattar. Den vita apan sitter på ett zoo och äter bananer, typ. Stil och klass är liksom bristvaror.

Annars är min största beef med Kina, speciellt norra Kina, att allting är så smutsigt. Alltså genuint smutsigt, inte ett skrymsle, inte en detalj är ren. Och fönstrena är aldrig putsade.