Jag var runt i landet ca sju månader 1986-1987 och har inte lockats en sekund att återvända. Det lustiga var att det mest intressanta var icke-han Kina.
Där fanns något som kan beskrivas som embryot till dagens kapitalism, då ett famlande mongo, och något sa mig att det kommer att leda till enorma klyftor och en enorma miljökatastrofer. Men som gamle Deng sa, sånt får vi lösa sen, först måste vi komma ikapp västerlandet. Jag var övertygade att landet skulle slitas itu framöver när en välmående medelklass ville ha politiskt inflytande men jag hade helt fel. Tydligen är den nöjd med att bara konsumera.
Landet bestod av enbart bondläppar i maokläder med trist stripigt hår (inget Procter & Gamble i sikte från det goda västerlandet) och extremt få skönheter fanns att skåda. En turist från Taiwan påstod att de hade följ med Chiang Kai-shek till ön, och efter några månader började jag undra om han inte hade rätt. Däremot var folk inte feta, tillskillnad från många turistande kineser jag nu sett i Europa.
Då var de enda bilarna i Bejing partiets ryska kärror från 60-talet och japanska taxibilar. Inte mycket till trafik med andra ord. Däremot enorma mängder av cyklister. Det var faktiskt ganska kul att ta sig runt i stan på cykel bland i stort sett enbart cyklar. Men bara i dagsljus, på kvällen fanns det knappt någon belysning.
Kulinariskt verkar landet ha utvecklats en del, trots klagande i tråden. Visserligen gillade jag dessa dumplings man åt morgon, middag, kväll i hål-i-väggen-ställen eller en skål ris med lite grönsaker och kanske lite kött, men det var rätt så enahanda. Men fel att klaga när befolkning hade svultit ett tjugotal år tidigare och t.o.m. käkat upp varandra. När jag återvände till Bejing efter sju månader för att återigen ta Transsibiriska hade något som liknade en snabbmatsrestaurang ploppat upp. Något var på gång.
Loskar kineserna fortfarande var de sitter och var de står? Också i tågkupéer och inomhus? Kör man fortfarande omkring och visar upp folk som har dömts till döden innan de avrättas? Jag minns också dessa kampanjer i form av väggtidningar, där man visade upp diverse kriminella element som dömts till döden och sedan deras avrättningar. Och hemska bilder från trafikolyckor typ "så här ser en buss och dess passagerare ut efter att ha studsat ner i en ravin". Och vedervärdiga marknader med sönderplågade djur och en utställning med vanskapta abortfoster i glasburkar ett utställningstält på ett zoo. Men Kina verkar klart glassigare idag.