20 mil från Banjul, på andra sidan gambiafloden, i Gambia ligger Albreda/Albadarr. I orten som har ett par tusen invånare finns bland annat The Rising Sun, Bar & Restaurant, Kunta Kinteh Roots Camp, Slavery Museum med mera.
"Nationals of all EU member states may enter the Gambia visa-free for up to 90 days."
Jag känner, kan drömma om, att jag vill ta en lång paus från civilisationen men om man väl kommer till denna lilla djungel-savann ort, vad händer då där?

Kan man bara slå sig ner där och ha tex Rising Sun Bar som sin dags- och kvällsaktivitet dag efter dag? Hur länge tar det innan man lessnar på att vara tex på en sådan ort innan man vill tillbaka hem?
Om syftet är att stanna där och inte ADHDa-runt för ändå bara andra liknande orter. Hur länge står man ut? Hur känns livet när man väl sitter där?

Sätt dig på valfri Hirschenkeller vid öppningstid kl 11 varje dag i en vecka eller två, och känn efter.
Där har du svaret.

Kanske är klimatet mer behagligt, men myggen är för jävliga (gäster OCH insekter).

Gäller även valfri Hirschenkeller.

Nej Hirschenkeller i Stockholm är inte samma sak. Jag är inte intresserad av sprättiga och trendiga fransyskor från Paris med pretentiösa ambitioner om att bli mannekänger eller märkestjejer från NK.
Hon ska stå i lera med gummistövlar med smuts upp till knäna, också kan de ju engelska där. En mer naturnära upplevelse. I Banjul och vid kusten börjar det komma strandturister.
Klimatet är ett par tre grader varmare än Kanarieöarna men inte superhett. Myggmedel får man ha.
Jag söker lugn och ro men står man ut, hur fördriver man tiden?

Här har vi någon som inte besökt Hirschenkeller.
Klientelet består av halvtrötta män och kvinnor i 40-årsåldern och uppåt.
Om de ens har jobb betalar det mindre än 25K/mån.
INGEN från Paris eller NK har någonsin satt sin fot på Hirschenkeller. Någonsin.

Ledtråd: En stor stark kostar 38kr.

Du längtar nog inte dit pga av att rinnande vatten inte är en självklarhet förutom från dunkar. Att internettäckning och elnätet har regelbundna brownsouts.
Du längtar nog inte dit pga behovet att ha fläkt eller luftkonditionering. Ormar, spindlar, insekter och tjuvar i rummet eller för att du tvingas vakna till ljuden av tuppar, tempel, tiggare och minareter.
Eller pga krokodilerna i floden, malariamyggen i restaurangen och innanför dina myggnät.
Inte heller är det väl flyget dit, visumrunsen, mutorna, transporterna och frågan om där finns bankomatuttag, tillgång till tandvård, mediciner mm som ger dig resfeber och gör dig ressjuk och vad i så fall du måste betala för det.

Så himla skoj är det kanske inte heller att se en elefant eller en solförmörkelse någon annanstans mer än maximalt kanske en gång när du var 15 år eller att sitta och skumpa på de Rosa Bussarna till vinsten av ingenting när sådana ändå finns på zoo eller när förmörkelserna inte skiljer sig alls nämnvärt från vanliga solnedgångar.
Om du gillar skumpiga vägar och rosa bussar så träck med sådana på små icke asfalterade svenska fjällvägar. Att se en älg eller en gnu är i praktiken exakt samma sak.

Summa så tror jag inte det finns någonting av värde mer än negrer varken i Gambia, Pakistan eller på Sri Lanka som du inte redan har i Sverige. Så länge du tror att du har det trevligt eller bra så kommer du tro på det men vad man du tror är inte samma sak som sanning.
Om du behöver en negress för att kunna se henne som en sexig jordnära slyna och därmed något som du vill ha sex med så lägg till några tusenlappar och ta en sådan som redan finns i Sverige.

För vad jag uppfattade det som så var du ändå inte intresserad av att se lejon eller bli en fadder med ansvar åt hela byn, till vinsten av vad när du lika bra kan ha älskog i Sverige.
I sådana länder finns inget att vinna om du inte bestämt vet VAD du är ute efter att ta med dig hem.