Turkmenistan

Alexander den store erövrade området under det fjärde århundradet f.kr. på väg till Indien. 150 år senare etablerade partherna sitt kungadöme i Nisa, ett område som nu ligger i förorterna till den nuvarande huvudstaden Asjchabad. Under 600-talet erövrade araberna regionen, och förde med sig den islamska religionen och omfattade turkmenerna (dessa finns omtalade från 900-talet) i Mellanösternkulturen. Det var runt denna tid som Sidenvägen återigen framkom som en betydande handelsväg mellan Asien och Europa. Regionen blev snart känd som centrum i det stora Khorasan då kalifen al-Ma'mun flyttat sin huvudstad till Merv.

I mitten av 1000-talet koncentrerade seldjukturkarna sina krafter i området till Turkmenistan i ett försök att expandera in i Afghanistan. Seldjukriket föll samman under andra halvan av 1100-talet. Området miste sin oavhängighet till Mongolväldet då Djingis khan i början av 1200-talet tog kontroll över området öster om Kaspiska havet på sin väg västerut. Från mitten av 1200-talet fram till 1330-talet var regionen underkastad de mongoliska ilkhanerna i Persien. Den erövrades på 1370-talet av Timur Lenk och kom därefter att vara underkastad timuriderna genom 1400-talet. Under det att turkmenerna under 1500-talet konstant utkämpade inbördes klankrig eftertraktades området av såväl uzbekerna i norr som safaviddynastin i Persien; den senare lyckades så småningom ena de turkmenska stammarna under sig, men turkmenerna förblev i stort oberoende, bortsett från mindre erövringar av khanatet Chiva och afghanska furstar.

Området erövrades av Ryssland mellan 1865 och 1894 efter att det separerats från Persien. Khanaten Chiva och Kokand samt emiratet Buchara erövrades 1865-1873, varpå turkmenerna, som dessförinnan enats under tekkestammen, besegrades; år 1881 föll fästningen Gök-Tepe till ryssarna under stora turkmenska förluster, vilket föranledde att Merv kunde intas 1884. År 1885 hade området annekterats och 1895 slöt Ryssland ett avtal med Storbritannien i vilket gränsen bestämdes. Under den ryska administrationen flyttade ryska bosättare in och landet odlades upp och förbands med järnväg till Ryssland.

Under inbördeskriget efter ryska revolutionen 1917 behärskades landet av den transkaspiska provisoriska regeringen, som föll för Röda armén år 1920. År 1921 bildades Turkmenska oblastet som del i Turkestanska ASSR. 1925 omvandlades detta till en sovjetisk delrepublik, Turkmenska SSR; vid denna tid fastställdes Turkmenistans nuvarande gränser.

År 1991 förklarade landet sig självständigt. Saparmurat Nijazov, som valts till president redan året före självständighetsförklaringen satt kvar som president fram till sin död år 2006 och var föremål för personkult. Det tidigare kommunistpartiet har kvar mycket av sin makt och inflytande, även om vissa liberaliseringar av ekonomin skett. Tidigare politiska oppositionspartier har förklarats olagliga. Det finns några små oppositionsrörelser, som verkar underjordiskt eller från utlandet.

Turkmenistan har genomfört försiktiga ekonomiska reformer, och hoppas att försäljning av bomull och gas ska utveckla ekonomin. Problem som hindrar denna utveckling är bland annat en utbredd fattigdom (35 procent av befolkningen är fattig), en stor utlandsskuld och regeringens ovilja att införa mer marknadsanpassade reformer. Osäkerheten om Turkmenistans ekonomi är stor, eftersom ekonomisk statistik är statshemligheter. Privatiseringen förblir begränsad.

Relaterade länkar

Visum

Visum krävs för nordiska medborgare.

Sveriges ambassad


Sverige saknar ambassad i Turkmenistan.
Sverige har en ambassadör baserad i Stockholm.
Ambassadören gör regelbundet resor till regionen.

Tel: 08 405 10 00
Fax: 08 723 11 76

E-post: ud-ksa@foreign.ministry.se

Turkmenistans ambassad


Turkmenistan saknar ambassad i Sverige.
Närmaste ambassad ligger i Belgien.

Embassy of Turkmenistan
Avenue Franklin Roosevelt 106
1050 Bruxelles
Belgium

Tel: +32-2-648 18 74
Fax: +32-2-648 19 06

Artiklar om Turkmenistan Visa fler (2)

Rätt dricks på resan - guide till 250 länder
Världens 25 minst besökta länder
Partly Cloudy

VÄDRET

Asjchabad
+25°


Lokal tid: 07:42
Huvudstad: Asjchabad
Största stad:Asjchabad
Statsskick:republik
Språk:turkmeniska
Yta: 488 100 km²
Folkmängd:5,2 miljoner (2013)
Befolkningstäthet: 10 invånare per km²
Medellivslängd:68 år
Analfabetism:1 %
Valuta: turkmenistansk manat (TMM)
BNP per capita:$ 6 600 (2010)
Tidsskillnad:+4 timmar
Elektricitet:220 V AC, 50Hz
Nationaldag:27 oktober
Landsnummer:993
Landskod:TM
Näringsliv:jordbruk 44%, tjänstesektor 36%, industri 20%
Klimat:övervägande torrt, kalla vintrar, heta somrar
Turkmenistan Turkmenistan
Flagga Statsvapen
Republiken Turkmenistan
Türkmenistan Respublikasy (turkmeniska)
Turkmenistan (engelska)
Turkmenistan

Illustrationer

Städer i Turkmenistan