Azerbajdzjan

Klassamhället formades i Azerbajdzjan i början av första årtusendet f.kr. De första staterna i området var Mana, Midien, Atropaten och Kaukasiska Albanien. Befolkningen talade olika kaukasiska och azeri-turkiska språk. Under 700-talet erövrades landet av Kalifatet.

Under 900-talet började mer turkiska stammar flytta till landet, och så småningom blandades de med den dåvarande befolkningen. Efter det rysk-persiska kriget 1804-1813 slöts i Gulistan ett fördrag som satte gränsen mellan Ryssland och Persien till floden Aras. År 1928 slöts en fred i Turkmentjaj som åter stadfäste gränsen efter att Persien brutit det förra fredsfördraget och inlett det andra rysk-persiska kriget (1826-1828). Den södra delen av det historiska Azerbajdzjan är än idag ett iranskt landskap.

Den norra delen av det historiska landet blev efter ryska revolutionen först styrd av armeniska bolsjeviker och dasjnaker som genomförde folkmordspolitiken "för att säkra arbetarklassens makt", då beväpnade armeniska soldater dödade minst 250 000 människor i BakuAzerbajdzjan och andra städer. Trots det svåra läget skickade dock Turkiet trupper för att stoppa den armenisk-kommunistiska förintelsen av azerier, som efter hårda strider lyckades driva bort bolsjevikerna och inta Baku.

År 1918 blev landet självständigt och världens första republik med muslimsk majoritetsbefolkning grundades. Även kvinnlig rösträtt infördes. Regeringen arbetade hårt för att lösa ekonomiska och andra problem och bygga upp en fungerande försvarsmakt. Trots alla dessa ansträngningar existerade republiken endast två år. Röda armén invaderade 1920 huvudstaden Baku och landet införlivades med Sovjetunionen.

Landet var mellan 1922 och 1936 en del av den transkaukasiska sovjetrepubliken och blev efter detta Azerbajdzjanska SSR. Sovjetstyret gick hårt åt den azeriska kulturen (bland annat revs många moskéer och kollektiviseringen av jordbruket var mycket hårdför). Befolkningspolitiken var också brutal mot befolkningen, då hundratusentals azerbajdzjaner tvingades att lämna sina hem i Armenien och Nagorno-Karabach på 1930- och 1940-talet till följd av Josef Stalins politik.

I och med den politiska osäkerheten i Sovjet i slutet av 1980-talet började nationalistiska strömningar återuppliva den etniska konflikten mellan azerer och armenier. Detta ledde till att det armenier-dominerade området Nagorno-Karabach sattes direkt under den sovjetiska centralregeringens styre, något som dock inte erkändes av varken den armeniska lokalbefolkningen eller Armeniens regering. I samband med Sovjetunionens upplösning blev det före detta sovjetiska Azerbajdzjan återigen självständigt 1991. Nagorno-Karabach inkluderades då som ett autonomt område inom Azerbajdzjan, vilket inte erkändes av den armeniska regeringen som förklarade området armenskt. Kriget var ett faktum och azerbajdzjansk militär började bombardera staden Stepanakert, på vilket Armenien svarade med att invadera och ockupera området och även den landremsa som ligger mellan detta och Armenien; från dessa områden och från egentliga Armenien deporterades all azerbajdzjansktalande befolkning. Stora delar av den azeriska befolkningen i området antas ha dödats, och Azerbajdzjan har ett mycket stort antal interna flyktingar (omkring 1 200 000 människor tvingas leva under hemska villkor och fattigdom i flyktingläger nära frontlinjen). En vapenvila mellan de båda länderna slöts 1994, men situationen är fortfarande mycket spänd. Azerbajdzjan kräver att alla ockuperade områden åter skall kommer under azerisk kontroll, medan den självutropade regeringen i Nagorno-Karabach kräver att bli erkänd och att Azerbajdzjan skall förhandla med dem och inte med Armenien.

Azerbajdzjan har även plågats svårt av inrikes stridigheter mellan olika politiska grupper (framför allt mellan nationalister och kommunister) och landets politiska situation är mycket instabil.

Relaterade länkar

Visum

Visum krävs för nordiska medborgare.

Sveriges ambassad


Sveriges konsulat
98 A. Quliyev Str.
1006 Baku
Azerbaijan

Tel: +994-12 596 84 78
Fax: +994-12 497 12 22

E-post: swedishconsulate@tdb.az

Azerbajdzjans ambassad


Azerbajdzjans ambassad
Karlavägen 60
114 49 Stockholm

Tel: 08-411 24 55
Fax: 08-411 24 58

E-post: azerembassy@gmail.com

Resevarning utfärdad

UD 2011-04-21

Med anledning av säkerhetsläget avråder Utrikesdepartementet tills vidare från icke nödvändiga resor till delrepubliken Nagorno-Karabach och dess av Armenien ockuperade angränsande områden i Azerbajdzjan.
Ursprungligt beslut om avrådan togs den 24 juli 2008. Avrådan gäller tills vidare.

Läs mer om avrådan till Azerbadjan

Artiklar om Azerbajdzjan Visa fler (1)

Rätt dricks på resan - guide till 250 länder

Diskussioner om Azerbajdzjan Visa fler (6)

Övriga Asien 1 år sedan
19
Övriga Asien 3 år sedan
8
Övriga Asien 5 år sedan
36
Resor - allmänt 6 år sedan
9
Övriga Asien 7 år sedan
22
Övriga Asien 7 år sedan
10
Partly Cloudy

VÄDRET

Baku
+14°


Lokal tid: 06:41
Huvudstad: Baku
Största stad:Baku
Statsskick:republik
Språk:azerbajdzjanska
Religion:islam
Yta: 86 600 km²
Folkmängd:9,4 miljoner (2013)
Befolkningstäthet: 95 invånare per km²
Medellivslängd:67 år
Analfabetism:1 %
Valuta: azerbajdzjansk manat (AZN)
1 manat = 5.10 kr
BNP per capita:$ 9 800 (2010)
Tidsskillnad:+3 timmar
Elektricitet:220 V AC, 50Hz
Nationaldag:28 maj
Landsnummer:994
Landskod:AZ
Näringsliv:tjänstesektor 42%, jordbruk 32%, industri 26%
Klimat:övervägande halvtorrt klimat
Azerbajdzjan Azerbajdzjan
Flagga Statsvapen
Republiken Azerbajdzjan
Azerbaycan Respublikasi (azerbajdzjanska)
Republic of Azerbaijan (engelska)
Azerbajdzjan

Illustrationer

Städer i Azerbajdzjan