Majoriteten av de gångerna jag åkt har jag rest ensam. Har inget problem att sitta själv och äta. När man är på pub kan man stöta på människor om man känner för det.

Samma sak med guidade turer många jag har tagit har det flera som reser ensam. Man stöter på människor på vägen helt enkelt.

Ser absolut inte ner på människor som inte reser. Alla har sina intressen och har sina saker de tycker det är värt att lägga på.

Visst kan man vara intressant och trevlig fast man aldrig lämnat landet.

Men är som att bara äta mackor hela sitt liv och vägra smaka något annat. Man missar ju en buffé av massor annat gott.


Visst internet finns och mycket kan man uppleva i Sverige . Men tycker ändå personligen att man missar ju en stor del av livet.

Även man kan se foton på en massa kända byggnader eller konstverk . Är det ju en helt annan känsla att se dem irl.

Är ju en helt annan feeling att äta ”äkta” lokal mat än kopiorna i Sverige.

Samt man får ju se andra miljöer och stöta på andra normer.

Kan inte heller förstå dem som glassar på stranden i 2 veckor och knappt lämnar hotellet. Tycker det borde vara förbjudet att gå på donken och andra välkända snabbmats restauranger när man reser ( om man inte är typ i USA där de flesta av dem grundades)

Har en bekant som var i tallin nyss och han åt på asiatisk resturang. Nej man ska smaka på kulturen känna lyssna och uppleva.

Älskar att gå på museum och gallerier eller de lokala pubarna och testa de inhemska ölen vinen och drinkarna . Det är ju det som är charmen med att resa.

Sen försöker jag också komma bort från de mest typiska sevärdigheterna också . Hitta de okända pärlorna helt enkelt.

Jag har en liten teori ang detta beteendet

Jag älskar o resa är helst borta 8 månader om året ifrån Sverige,
Men när jag är i sverige och måste knega i perioder så är jag EXTREMT bitter för att jag vet hur jävla gött jag hade haft det om jag var i tex Thailand i solen i 30 grader istället för att upp o skrapa rutorna i 8 minus o frysa kuken av mig,



Dessa människor har aldrig upplevt det så för dem så är det helt normalt att skrapa rutorna i 8 minus med ett leende på läpparna , detta var bara ett exempel men det e en miljon grejer som jag stör mig på som andra inte upplevt likadant är det med politik och allt annat,



Det är egentligen likadant med allt tex hur kan man inte äta bacon? Ja är de nån som aldrig smakat på de o bara ätit växtbaserat så kanske dem inte gillar det

Förstår din poäng, men efter snart 50 år i bagaget och hundratals resor till alla världens hörn i jobb såväl som privat så ser jag inte riktigt poängen med själva resandet. Inte längre iaf.
Kanske är jag matt av allt flängande över världen, eller så är det helt enkelt så att det mesta är same same oavsett om jag är i Argentina eller Kalix?
Trådens frågeställning hade en poäng. 1985.
Jag kan inte hålla med i dagens läge. Att inte resa betyder inte att man missar något.
Jag tror du får tänka om helt enkelt.

Skulle jag se på folk som aldrig har rest på något särskilt sätt? Jag vet att det finns folk som ser ner på sådana människor, men jag har inte direkt någon särskild syn på deras val att aldrig resa.

Man kan ju leva ett tråkigt och trångsynt liv även om man reser. Sedan finns det olika sätt att roa sig på hemmaplan, till vardags. Så att man inte behöver resa iväg för att ha roligt.



Nja, det finns ju andra sätt att resa på, om man så önskar. Nu finns det platser där det enda sättet att ta sig dit är genom att flyga. Men nu kan man exempelvis tågluffa i Europa. Man kan till och med ta den långa vägen till Moskva med tåg, om man vill fortsätta resa med Transsibiriska järnvägen eller Transmongoliska järnvägen. Eller färjan över till Helsingfors, och ta tåget till Moskva därifrån.

Färjor brukar betraktas som miljövänligare än flyg, och från Sverige finns det en del färjor. Sedan finns det en del alternativ. Man kan exempelvis ta sig till Hirthals, Danmark (går att ta sig dit med färja eller tåg) och ta färja därifrån till Island och Färöarna.

Om man inte vill ta flyg eller färja, så kan man alltid välja andra alternativ. Finns exempelvis folk som har valt att cykla, inom Europa eller till Afrika eller Asien.

Visst, flyg kan vara det billigaste och snabbaste alternativet. Men det är inte alltid det enda sättet att ta sig till vissa platser.



Fast det faktum att allt finns på nätet är inte samma sak. Att exempelvis titta på ett videoklipp där folk simmar med fiskar i Australien är inte samma sak som att göra det själv. Vissa vill själva uppleva sakerna på plats, så att säga.

Alla är för övrigt olika. Jag känner också en del som i stort sett bara solar, badar och festar utomlands. Samt sover och äter förstås, men det gör ju alla. Även om de är hemma. Jag känner också folk som gör helt andra typer av resor. De som är mer 'kulturella' av sig, och bland annat går på museum och liknande under dagstid, och på kvällarna blir det livemusik, teater, musikaler eller liknande. Samt folk som har begett sig ut på mer 'ovanliga' resor. Jag känner några som har vandrat i bland annat Nepal och Tibet, som exempel.

Jag skulle tro att de som åker utomlands för att sola, bada och supa (som i ditt exempel) väljer att åka utomlands för lite miljöombyte, och för avkoppling. Visst kan man göra det i Örkelljunga, men de flesta skulle nog dö av tristess efter en dag eller två.



Fast det går ju att lösa på olika sätt. Ett sätt är att exempelvis köpa en ordbok eller någon form av reseguide (med språkparlör) eller liknande. En sån där parlör brukar innehålla vanliga ord och fraser. Det går även att hitta sådant på nätet. Jag har även löst det på annat sätt, ofta har kroppspråk/gester funkat väldigt bra. I några fall har det löst sig på andra sätt, exempelvis genom att rita på papper. Det går att göra sig förstådd på olika sätt.

Även om man skulle ha bra kunskaper i engelska eller till och med kunna engelska flytande, så skulle man ändå kunna hamna i situationer där man möter folk som antingen inte kan någon engelska alls eller som är milt sagt usla på engelska. Men som sagt, det kan lösa sig på olika sätt ändå.



Vilka är det som inte gillar turism? Tänker du exempelvis på de städer som har problem med massturism/överturism (eller vad man nu ska kalla det)? De städer som är välbesökta, men där det upplevs som ett bekymmer/problem när alltför många turister befinner sig där. Det kan exempelvis handla om att alltfler lägenheter hyrs ut kort tid till turister, istället för att hyras ut tills vidare/permanent/under längre tid till folk som vill vara bofasta där. Vilket även leder till att det blir allt dyrare för de bofasta att köpa sin egen lägenhet, som exempel. Vissa platser har problem med trängsel. Osv. Men på de platser som det inte råder överturism, så är det egentligen inga större problem. Där brukar man inte ogilla turism/turister. Om man själv inte vill besöka sådana platser, så finns det ju gott om alternativ. Platser med betydlligt färre turister. Off the beaten track brukar det kallas.

Jag har besökt de flesta kontinenter flertalet gånger och antagligen rest mer än genomsnittet, efter 18års åldern gillar jag dock inte alls att resa. Reser gärna inom sverige och reser 2-3 tusen mil i sverige bara för skojs-skull varje år men utomlands, näe det passar inte mig alls. Var på rhodos med nya tjejen i sommras och hade ångest första 2 dagarna. Vet inte varför faktist. Har väl besökt de ställen jag vill redan, förutom USA.

Alla är vi olika. Känner att jag i dagsläget vill besöka varje land i världen. Tror varje land är fascinerande på sitt sätt. Visst förstår att många länder är farliga i dagsläget att åka till.

Men har aldrig varit i Sydamerika , skulle gärna vilja upptäcka mer av Afrika och Mellanöstern samt Nordamerika och alla massa småöar.

Men såklart att man också kan tröttna. Försöker i dagsläget besöka 5-6 olika länder per år. En av sakerna som gör mig förväntansfull i livet och ger det någon mening.

Var bara en del av frågeställningen.folk ser ju ned eller snett på folk av massor av olika anledningar.

Visst kanske höjer lite själv på ögonbrynen om man hör att någon aldrig varit utomlands och inte tänker. Men inte att jag föraktar personen för det.

Som andra har påpekat, det känns inte lika intressant att resa själv, även om man har en större frihet vad det gäller utflykter och tidsplaneringen. Att resa utan någon som står en nära kan vara kul och spännande, men blir lätt även långtråkigt. Du har ingen att dela intrycken och upplevelserna med och det finns en påtaglig risk att du känner dig som en kuf där när du vandrar omkring där i turistorterna medan "alla andra" är där tillsammans med någon annan. Resan blir inte lika värdefull och med tanke på pengarna det kostar är det ibland mer givande att bara lära sig mer om ett utflyktsmål på andra sätt.

Jag har varit nästan överallt samt bott i mellanöstern. Enligt mig är det överskattat att resa längre sträckor, allt jag gillar finns i sverige eller norra Europa. Uppskattar mer att plocka svamp i närmsta skog än att åka till andra sidan jorden.

OM du nu kan leva ett kringflackande liv 8 månader om året och "måsta" knega 4 månader om året så lever du ett liv som 99,99% av sveriges befolkning INTE är ens i närheten av. Brutalt bra betalt måste kneg dessutom, när du kan leva 8 månader på 4 månadrs jobb. Staffettläkare? En normalsvensk har en hyra att betala, lån att betala,25 dagars semester, omkostnader, ett boende, ett arbete att sköta, familj/pojk-flickvän att sköta om. Glad om månadens intäkter är större än utgifterna.

Rent spontant tycker jag det är konstigt om man aldrig har rest om man har ekonomin till det, förstår inte folk som är så hemmastadda att de aldrig vill röra sig utanför för sitt land eller för delen stad, finns ju dom kufarna också.

Jag säger inte att man måste resa utomlands varje år och varje gång åka till ett nytt land men att man aktivt inte vill resa och aldrig vill byta miljö, ja då är man konstig i mina ögon.
Då är det nåt som inte fungerar ordentligt i hjärnan.